Bokrecension: A Discovery of Witches

21 april, 2019 No Comments

Jag såg serien med samma namn och blev intresserad av att läsa boken. Så här följer en liten recension med utgångspunnker i frågor jag brukar ta hänsyn till när jag läser.

Följande text kommer innehålla spoilers! 

Författare: Deborah Harkness

Publiceringsår: 2011

Del i serie: 1 av 3, varav alla är publicerade.

Genre: Romance

Handling: Diana Bishop är en häxa som inte använder sin magi efter att hennes föräldrar dött. När hon en dag i sin forskning råkar framkalla ett manuskript som varit försvunnet i 150 år vill både vampyrer, häxor och daemoner att hon ska ge det till dem…

Klarar det Becheltestet?

Tekniskt sett, ja. Det finns minst två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar om något annat än det manliga intresset. Men med tanke på att boken är nästan 700 sidor och att dessa konversationer tar plats extremt sällan och ofta med det manliga intresset närvarande känns det dock inte som det.

Hur är det romantiska intresset?

Det manliga intresset har ett beteende som borde vara enorma varningsflaggor. Han är väldigt kontrollerande, i det att han bestämmer vad de ska göra och när de ska göra det. Han isolerar henne även från sina nära och kära. Hon behöver förhålla sitt beteende för att inte göra honom upprörd och både hennes egna nära och kära som hans varnar henne för hans explosiva och våldsamma temperament. Han har även tidigare varit aktivt delaktig i tidigare flickvänners död.

Romantiserar texten ohälsosamma relationer?

Ja. Huvudkaraktären porträtteras obrydd om dessa delar av hans person, och som att den kärlek hon har honom kan förändra honom. Hela handlingen tar även plats under en menscykel, under vilken hon träffar honom och gifter sig med honom utan sin vetskap (även dessa med passiv acceptans) i cirka mitten av texten.

Hur är representationen?

Den absoluta majoriteten av karaktärer är europeiska och vita amerikaner. Det finns en woman of colour, som är både ond och dör straxt efter sin introduktion. Dianas moster Sarah är lesbisk, men under hela Dianas uppväxt bor inte Sarahs partner hos dem eller säger något om det.

Finns det några stereotyper?

Kvinnor reduceras till sin biologi i denna text, på ett nästan perverterat sätt. Dianas hela värde i historien går ut på att alla varelser håller på att dö ut- och hon och Matthew är profeterade att ha barn tillsammans.

Harkness använder även Wiccans maiden-mother-crone symbolik helt ohämmat , varav hon hänvisar till Diana som modern. Harkness använder även wicca som synonym för häxa, något som blir märkligt när hon försöker legitimera sina häxsläkter till flera tusen år och wicca uppkom på 1960-talet.

I det lesbiska förhållandet är även mostern Sarah temperamentsfull och hetsig, framförallt mot det manliga romantiska intresset, något som är en stereotyp om den arga lesbiska kvinnan.

Hur hanterar texten våld?

Våld framkommer i texten, och det som känns mest påtagligt för mig är hotet om våld från det manliga intresset under generellt hela boken. Det är även påtagligt hur misogyn texten är, där det manliga intresset inte ens kan lita på sin mor utan kräver underordning från alla i sin omgivning pga sin “styrka”. Kvinnor framställs som våp, manipulativa, oskuldsfulla och/eller objekt för åtrå.

Sammanfattning:

Boken är snarare en berättelse om kontroll och psykologisk kontroll i relationer, och en glorifiering av ett alpha-hane manligt ideal. Texten visar även tecken på ett lat författarskap, med orimliga konversationer och berättande snarare än visande.

Rekommendationer:

Jag rekommenderar inte den här boken. Jag rekommenderar dock serien, där dem gjort ett bra arbete att uppdatera texten och gestaltat om karaktärerna på ett lämpligt och trevligt sätt.


No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×