Min antidepressiva och jag

19 januari, 2021 No Comments

Hej!
Jag heter Josefine, och jag äter antidepressiva.

Det har jag gjort sedan augusti 2019. Just nu är jag i processen att trappa ned medicinen Sertralin, en av de vanligaste antidep- medicinen i Sverige för att istället testa Fluxoetin- den svenska motsvarigheten till den välkända Prozac. Jag har även ångestdämpande jag kan ta vid behov; tidigare tog jag Atarax och nu använder jag Lergigan. Orsaken till att jag bytt från Atarax till Lergigan är inte att jag uppfattade den fungerade dåligt, utan att Atarax och den medicin vi först diskuterade att jag skulle byta till inte var kompatibla.

Sedan jag började med dessa mediciner har jag stött på en hel del fördomar, förvåning och ibland okunskap. Men beslutet att ta dessa mediciner är ett av de bästa besluten i mitt liv, och de har hjälpt mig väldigt mycket.

Jag har fått förhålla mig till människor som undrar om jag känner mig drogad. Till en elitistisk inställning om att det kanske är bra för vissa, men att de själva aldrig skulle ta dem. Råd att jag ska ta promenader, käka naturmediciner och/eller vänta på solen.


Men det enda som har hjälpt mig är traditionell medicin och terapi.

Det var mycket av dessa fördomar om medicin som gjorde att jag drog mig så länge för att ens fråga vården om möjlighet att få medicin för mina besvär. Det tog mig närmare 15 år, 15 år som jag aldrig kan få tillbaka. Som påverkat mina studieresultat, relationer och karriärmöjligheter.

Jag har testat naturläkemedel. Jag började dricka kaffe för fem år sedan, inte 15. Jag har tränat, jag har ätit både helvegetarisk och icke-vegetarisk kost; men medicin, det hjälpte mig.

Så om du funderar på att medicin kanske kan vara något för dig, testa. Prata med vården och försök med ett öppet sinne. Detta från någon som fick många biverkningar- men ändå anser de otroligt viktiga. När jag sattes in på min medicin så blev jag skakig, otroligt trött och orolig: biverkningar som är vanliga. Men allt eftersom kroppen vande sig så lättade biverkningarna. Dock fortsatte jag att vara trött och i perioder skakig- varför jag väljer att testa en annan medicin och inte sluta tvärt.

Mina depressiva perioder är kortare och lättare att ta sig igenom. Mina drag av tvångssyndrom är nästan helt borta. Min ångest är hanterbar, och triggar inte depressiva perioder i samma utsträckning. Jag sover bättre. Detta blir tydligare nu när jag trappar ned min medicin för att byta och alla symptom kommer tillbaka igen.

Detta är såklart mina erfarenheter, och vad som fungerade för mig. Men det behövs en motpol till den anti-medicin inställning som hindrar många från att söka den vård som faktiskt kan hjälpa dem.

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×